Relativt nyss kom jag hem från barnmorskan, eftersom vi idag gick in i vecka 41+0 och det fortfarande inte syns till någon bebis. 

Tecken på att bebis ska komma syns till, men det har de ju gjort i över en månad så jag vågar inte riktigt lita på dem längre. 

 

Allting gick bra hur som helst, alla prover var bra och bebisen verkade må fint. Bebisen tyckte väl inte riktigt om allt barnmorskans klämmande för den kickade tillbaka när hon skulle försöka, men det kan man väl förstå. Tänk vad många händer som klämt på den magen redan! Lite privatliv vill väl även Liten ha.

 

Det roligaste som hände var ändå att vi blev inbokade för igångsättning nästa tisdag. Så får vi inte bebisen innan dess, ska vi infinna oss på förlossningen 08:30 på tisdag och då kommer vi inte därifrån utan en bebis. 

 

Den känslan älskar jag. "Du har ett paket att hämta ut på posten..."

Det finns inget mer spännande än paket, och även om jag oftast vet vad jag hämtar ut på just posten, så är det ändå med glädje jag går dit. 

Idag får jag nog däremot säga vaggade dit. Har gått 6 dagar över tiden idag och det märks på ungefär allt, men speciellt på sättet jag rör mig på. 

Det är inte direkt graciöst, eller ens något liknande.

 

Det här var iallafall vad som väntade i ett av mina två paket idag. Det första innehöll helt vita vikblöjor så det är inte så mycket att ta kort på. Dem här blöjorna däremot är lite med häftiga, och ser fruktansvärt praktiska ut. Dem är väldigt väldigt dyra i nypris men jag fick 5 stycken för 142 kr, vilket var ett riktigt kap. Knapparna gör att storleken kan varieras, så förhoppningvis går dem att använda ett bra tag. :) 

 

Nu har jag varit föräldraledig i 3 dagar men ingen bebis har velat komma än. Jag följer de andra mammorna från fröäldragruppen jag och Erik gick på via facebook, och än så länge är vi 3 kvar som väntar. Jag önskar att jag kunde få sluta vänta typ nu. 

 

 

Under tiden som jag väntar, försöker jag använda tiden som föräldraledig till att iallafall agera som en förälder. Det som fyllt mina tanker mest de senaste dagarna har, tro det eller ej, varit tygblöjor.

 

Under föräldragruppen som jag deltog i så väcktes tanken hos mig på att använda tygblöjor, och när jag och Mathilda var på en barnbasar och handlade barnsaker fick jag tag i 8 tygblöjor för 50 kr.

Extremt billigt, visade det sig vara. 

 

Jag vet att många kan tycka tygblöjor känns äckligt och krångligt, och det tyckte jag också först. Jag vet att jag var bombsäker på att ALDRIG använda tygblöjor.

Men nu känns det som en helt knäpp tanke att inte göra det.

Dels är det en stor fördel ekonomiskt för oss. Vanliga blöjor är dyra, och finns det ett alternativ där vi kan återvinna blöjor så tjänar vi ju på varenda tygblöja.

Dessutom är det mycket bättre för miljön.

Och sist men typ bäst, så känns det mer naturligt och skönt för barnet att inte hela tiden använda plastblöjor.

 

Problemet är, att det är en hel del saker jag behöver för detta. Det har börjat lösa sig däremot, och drömmen om att använda tygblöjor känns mer realistisk nu än den gjorde för två dagar sedan när jag googlade runt på nätet och insåg allt jag inte hade.

 

Beställt 7 stycken vikblöjor ( Mer info om de här: http://handbok.alternativ.nu/%C3%96vriga_%C3%A4mnen/Barn/Tygbl%C3%B6jor/Vikbl%C3%B6jor )

8 stycken imse vimse formsydda blöjor ( http://www.imsevimse.se/shop.pab?category=88&id=801 )

4 stycken pocket blöjor ( http://www.littlebloom.se/category.html/pocket%20tygbloja ) 

En snappi, som man fäster fast vikblöjorna med istället för säkerhetsnål. 

 

En stor kastrull att koka dom i när dom blir smutsiga ( Tänker mig att Second hand butiker kan vara bra på det området ) 

En hink med lock att lägga dom i när dom är smutsiga 

Mer tygblöjor 

Skalbyxor ( Att ha utanpå vikblöjorna och de formsydda blöjorna )

 

Är det någon som har använt tygblöjor och kan ge lite tips tar jag tacksamt emot det! Söker också efter mer tygblöjor relativt billigt, så har någon några över köper jag de gärna :) 

Idag känns det som att tröttheten vinner över allt annat. 

Det låter lite dystert, men jag tänker att jag måste njuta av det och faktiskt låta mig vara en trött en dag. Det är ju trots allt inte vilken dag som helst idag. 

 

Sov rätt länge idag och gick sedan till kyrkan på bön. 

Vi hade en tid hos barnmorskan idag som visat ungeför samma sak som alla besök gjort de senaste veckorna:

 

Blodtryck på 124/80.

Barnets hjärtljud på 135. 

Sf måttet enligt kurvan. 

Barnet fixerat och huvudet långt ner 

 

Samtalade lite med henne om de besvär som dykt upp den senaste tiden, som att jag får så ont i händerna när jag sover, och att andningen är svår eftersom barnet trycker upp sig hela tiden med ryggen och rumpan i mina revben. ( Det är rätt roligt att se faktiskt, magen blir helt sned ) Men eftersom jag och Erik "bara" har max 2 veckor kvar av graviditeten, är det liksom inte så mycket att göra åt det :)

 

Jag har fokuserat på att komma till Gud som man är, utan att bry sig om fasader eller brister. Att man som barn borde komma till Gud med nyfikenhet och en tro på att han kommer svara mig. 

Det finn mängder av andra egenskaper som barn har, som man kan applicera in på den här tanken. Och jag har nog tänkt på en hel del utav dom. 

 

Ibland tror jag att vi tänker att barn kommer till Gud lite passivt med en naiv och stark tro att han kommer finnas där för dom, och det är ju rätt, men vi stannar där. Jag har aldrig ens hört en undervisning i kyrkan som oavkortat handlar om att komma till Gud som ett barn. Det är mer ett bibelställe man läser om när man läser om Jesus och lärljungarna, eller när man skickar iväg banen till Söndagsskolan. Kanske att jag har hört någon utläggning om det på en familjegudtjänst, men det är allt på sin höjd.

 

 Men faktum är att barn kommer till Gud, enligt forskning, aktivt, för att vilja prata och vara med honom. Alltid, oavsett hur dem mår. Dom söker honom som tröst, men också som en vän att dela glädje. med.

 

I skrivande stund är jag trött. Jag är så trött att jag tror att jag skulle kunna lägga mig och sova och vakna imorgon, helt ärligt. Igår hade vi min svägerska här och när hon gått runt 9 somnade jag i soffan och sov för natten, det fanns inte ens ett alternativ till att göra något annat.

Men jag får skylla mig själv, det var trots allt jag som valde att moppa hela lägenheten. 

 

Om 4 dagar har jag beräknad förlossning, och jag såg precis att ansökan om föräldrapenning blivit godkänd från och med då. Har ansökt fram till och med april nu, men vet redan att jag satsar på att vara hemma till januari 2016. Saker rullar på i rätt ordning, och det känns skönt. 

 

Vill också få dela med mig av ett blogginlägg som jag läste nyss, som gjorde mig glad. Jag har alltid varit den där jobbiga systern eller bekanta som lagt sig i hur man uppfostrar sina barn, och jag förstår att det upplevt som jättejobbigt ofta. Men det är som att det brinner i mig när jag ser ett barn, jag vill att just DET barnet ska få det så bra det bara går, och då måste man lägga sig i. Bland ananat har jag alltid varit emot så kallade "time-out:er". Att man, när barnet har betett sig illa, sätter det ensamt i en trappa eller på en stol och sedan ger det en viss tidsbegränsning tills det får gå därifrån. Barnet sitter själv och ska begrunda vad det gjort. 

Lars H gustafsson, som är en känd barnläkare och författare som jag uppskattar mycket, har skrivit om detta på sin blogg och tar där upp att även forskning har visat att den här metoden är skadlig för barn. Den är faktiskt lika skadlig som fysisk misshandel och skapar inga långsiktiga positiva effekter för barnet. Han förespråkar något som han kallar för "time-in" istället, där en vuxen går tillsammans med barnet och sätter sig på en lugn och harmonisk plats och lugnar ner sig, pratar och reder ut det som hänt. 

 

Om ni går in på http://www.larshgustafsson.se/?p=4803 kan ni läsa inlägget i sin helhet. 

 

 

Jag skriver så sällan här, får be om ursäkt för det. Bättring är på gång. 

 

Jag tänkte bara skriva lite om Gobokens klubb som jag gått med i till bebisen. Det finns ju massvis av olika klubbar man kan gå med i om mna har småbarn, som erbjuder allt från böcker till film eller musik. När liten blir äldre vill jag gärna gå med i Livets Ords bokklubb, men just nu är (eller när barnet är fött snarare) är Liten just för liten för att uppskatta det, så det åfr vänta.

 

MEN, Däremot passar Gobokens klubb för Liten direkt från att Liten föds. Jag har redan fått två paket, och det första innehöll en liten bok om rim och ramsor och lite mjuka leksaker. 

Det här paketet innehåll en mysig bok med tillhörande cd skiva med vaggvisor på, en liten snyttefilt med bitring på samt en bok till föräldrarna om sömn för barn. 

 

Som jag skrivit förut har jag och Erik fått gåvan att ha en så underbar och stor familj som stöttat oss enormt mycket genom hela den här graviditeten och resan. 

En av de sakerna vi fått hjälp med är vagn, vilket är jättestort eftersom det annars är en väldigt stor utgift och ett väldigt jobb att köpa in.

 

Igår fick vi hem den från Eriks pappa med familj, och jag vill bara säga ett stort tack till er som låter oss ha den.

 

Jag är en såndär pedagog som många andra pedagoger stör sig på eftersom jag tycker teknik går att användas till det mesta. Jag är positiv till både mobiler och ipads i klassrummet och använder ju själv datorn till nästan all min undervisning.

Men trots det kan jag inte komma ifrån att det är så fruktansvärt skönt att ibland få sitta och njuta av bara tystnaden. Att inte ha allt det där teknik surret runt sig för några ögonblick. Det är svårare än man tror att lyckas få till det i dagens samhälle.

Men idag tog jag mig en liten stund, bara jag och virkningen och lugnet. 

Ja, så kan man nog ungefär sammanfatta min dag hitills. 

 

Jag tog en ganska lugn morgon, och ägnade mig åt att vika ihop lite av tvätten jag tvättade igår.

Jag är i ärlighetens namn rätt så dålig på att tvätta, men det är rätt konstigt för jag tycker om det väldigt mycket. Det finns inte många dofter som slår doften av nytvättat helt enkelt.

Jag brukar låta mycket självtorka uppe i lägenheten och det sprider verkligen en doft som ger välbehag på något sätt. 

 

Sedan orkade jag inte mycket mer, för värkarna kom tillbaka Jag hade en intensivt pass med värkar i tisdags kväll när både jag, Erik och förlossningen trodde en förlossning var på gång, men precis när vi hade gjort oss iordning för att åka in så slutade det rätt så tvärt. 

Idag var det ungefär samma historia, jag låg i soffan ett bra tag innan jag stoppade i mig två värktabletter och det hela lugnade sig lite Sedan var jag så tagen av tabletterna att jag sov ett tag och när jag kom igång igen hade smärtan försvunnit. Men klockan hade också hunnit bli halv 5 på dagen...

 

Mitt under detta pass av värkar så bestämde jag mig för att kolla in Pinterest lite iallafall. Jag har hört flera av mina vänner som har det, och det verkar ju vara väldigt roligt. Det har bara aldrig blivit av att jag skaffat det själv.

För att testa så gjorde jag det ialalfall, och sen kunde jag inte dra mig därifrån! 

Det är otroligt vad med inspirerande kort det finns, och massor med bra pysselförslag tillexempel. 

Vill ni följa mig där hittar ni mig på Johanna Lindberg, men jag ska försöka sätta in en länk här på bloggen direkt också. 

Just nu är det mest julbilder jag har fixat där, men det kommer mer, tro mig. 

 

 

Erik och jag är verkligen välsignade, för vi har en stor familj runt omkring oss som hjälper oss med det mesta. Vi kan inte ha det bättre.

Häromdagen kom mamma med den här fina sängmobilen till liten som jag nu har fäst på väggen. 

Tack!