Jag kan väl inte säga att jag direkt har någon speciell craving än, för tillfället är jag rätt förvirrad när det gäller mat. Jag vill äta allt och liksom inget på samma gång. 

Men....sen har vi kiwis.

hur kan man inte älska kiwis?

Dom är söta och lite sura på samma gång, mjuka, saftiga...och dom lindrar illamåendet. 

Inatt hade jag den bästa drömmen (och ni som känner mig vet att mitt drömliv även i vanliga fall är rätt underbart) om just kiwis (första gången jag drömt om dom faktiskt). 

Jag hade bara en kiwi i fruktskålen när jag gick och la mig igår, men min man hade varit och handlat kiwis åt mig och hela drömmen var bara en enda inzoomad bild på en fruktskål med massor av kiwis i. 

Jag vaknade och nästan hoppade upp ur sängen.

Det fanns bara en kiwi kvar i fruktskålen.

och ja, nu är den borta också.

 

cravings nr 1 antar jag: Kiwis.

 

sy

 

( Eftersom jag hann äta upp den sista kiwin innan jag kom på att jag ville ha ett kort på bloggen, så får jag låna det här kortet från http://www.healthyfoodstar.com/ )

 

(bilden är lånad från http://www.imdb.com/title/tt1586265/ ) 

Jag och min man har båda velat se den här filmen, "What to expect when your expecting", men eftersom vi inte varit säkra på om jag var gravid har vi inte sett den. Helt enkelt eftersom jag förmodligen skulle brutit ihop om vi såg den och de sedan visade sig att jag inte var gravid. 

Nu när Liten däremot finns, fanns det ingen anledning att inte se filmen längre.

Ni tror mig nu, men skulle ni sett mig under filmen hade ni nog inte trott mig lika mycket. Jag grät H E L A tiden. Jag är en van och känd gråterska, gråter nog i genomsnitt varje dag, men nu var det inte ens sorligt. Eller känsligt. Det bara var film

Det enda tråkiga med filmen var att dom inte visade något ur den perioden jag är inne i nu, de första veckorna innan magen börjar synas och folk märker. innan man får säga till alla, att det man önskat sig halva livet äntligen har hänt och att man bär ett mirakel inom sig.

 

 

 

 

 

Solen skiner idag, det känns nästan som om våren är på väg och glädjen vill liksom sprattla till i hela kroppen. Ska snart ta mig ut i solen, gå till badhuset med familjen och njuta av det lediga sportlovet, men just nu vet jag inte hur jag ska orka.

Åt nyss lite lunch, även om illamåendet ligger över mig som ett varmt täcke (oftast brukar jag älska varma täcken men inte just nu), och just nu sulle jag faktikt vilja ta med mig min påse med sura godisar och lägga mig i sängen och sova lite. 

Eller ja, sova lite kanske är en underdrift egentligen. Sova mycket, är bättre.

Har läst på flera forum att det är helt normalt, att man ska vara såhär trött och att väldigt många är det, men jag kan inte få ihop det. 

Hur kan jag, som har en Liten inom mig sedan bara typ 5 veckor, redan känna mig för trött för att orka vara vaken?