Gallanfall

inatt var ingen lätt natt. 
Innan jag blev gravid har jag själv aldrig upplevt hur det känns att få ett gallanfall, alltså ont i gallan, men det har hänt några gånger sedan jag blev gravid nu.
Två gånger riktigt ordentligt, och sen några små attacker som gått att avstyra rätt lätt.
Igår blev det sådr riktigt krisjobbigt. 
Jag var hemma hos mamma när det startade, men första gången jag fick ett ordentligt anfall gick det över när jag vilade lite så åkte hem rätt så säker på att det skulle gå över så länge jag la mig i soffan.
 
Det gjorde det inte. 
 

Istället blev det värre, jag fick ont hur jag än satt eller låg ner och tillslut bäddade jag ner mig i sängen mer i protest än för att det var skönt och tvingade mig att somna.
Vaknade dock flera gånger på natten och hade ont.
Nu är det tack och lov över och jag fösöker klura ut vad jag åt igår som var fel. Jag vill ju helt inte uppleva det igen :)
 
 
Det här är jag, i vecka 30. Magen börjar växa på sig nu och jag är hungrig HELA TIDEN. Fick middag hos mamma igår och när jag kom hem var jag tvungen att äta igen...

vecka 27

Idag gick jag in i vecka 27. Just nu känns det som att veckorna går rätt fort. Vecka 30 har för mig varit en mäktig siffra, då känns det verkligen som att man är på gång och att barnet faktiskt skulle kunna komma inom en snar framtid. Och nu är vi snart där. Det är ju helt galet spännande egentligen.
 
 
Följande information är hämtad ifrån http://www.gravid.se/
 
"Nu har du kommit till sista veckan i graviditetens andra tredjedelDin mage är nu ganska framträdande, men storleken beror också på din kroppsbyggnad, längd, vikt samt om du fött barn tidigare. Ytterligare en faktor som spelar in är mängden fostervatten. Mammans vikt ökar och den kommer att göra så fram till graviditetsvecka 36. Det kan vara dags att handla saker till barnet, eftersom det förmodligen ganska snart blir besvärligt att gå och handla.
Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade. 
 
Runt denna vecka börjar ögonen öppnas och näthinnorna bildasNu uppfattar ditt barn ljusskiftningar och studier visar att om man lyser med en ficklampa på mammas mage, så rör sig barnet mot - eller bort från - ljusskenet. De första synintrycken utanförlivmodern delas för barnet in i ljus och mörker - det är därför många leksaker avsedda för spädbarn är svartvita. Ögonfransarna är fullt utväxta för att skydda ögonen eget födseln."
 
 
 
Såhär ser jag ut idag, vecka27. Tycker inte att bilderna gör mig rättvisa då jag ibland känner mig mycker mer gravidig runt magen om ni förstår vad jag menar, men så här är det. Där inne gömmer sig liten någonstans :) 

100 dagar kvar...

Idag är vi inne på sista dagen med tresiffrig väntan på liten. 
Vi pratade om det Erik och jag idag när vi var ute, hur tiden som är kvar delvis känns jättelång och delvis jättekort.
På ett sätt bara längtar jag efter att få hålla liten i mina armar, kramas och pussas och värma och ta hand om som en mamma ska göra. 
Och på ett sätt förstår jag redan nu att jag kommer sakna att vara gravid. Jag kommer sakna sparkarna, väntan, förväntan och den där stoltheten man kan känna när man är ute på stan och vet att alla ser att man bär på ett barn. Alla ser att man har ett mirakel inom sig.

Trots det så är glädjen över att snart få ha liten här större. Och nu är det bara 100 dagar kvar! 




Det börjar synas...



Nu kan man se gravidmagen rätt bra tycker jag, och det är glädjer mig faktiskt. Det är en härlig känsla att veta att människor man möter ser och kanske förstår mer av det underbara man själv är med om. Jag är faktiskt rätt stolt över min mage, över det liv som jag bär på varje dag. 
Magen syns inte bara nu, den börjar bli i vägen också. Jag spiller allt på den, och nu börjar det bli svårt att böja sig också 
Den är liksom i vägen.
Jag tänkte vara lite lat imorrse och bara tvätta håret istället för att duscha, men det gick inte. Att stå framåtböjd är tydligen inte något jag längre klarar av.  :) 

Var kom den magen ifrån?

 
Jag har varit rätt så otålig under de 16 veckor som gått. Jag har längtat, längtat och längtat efter att få en mage att visa upp. En sån där vacker mamma mage som man kan vara stolt över och som ingen behöver tveka kring vad den symboliserar. Liksom ännu mer bevis på att liten är där inne och växer och mår bra.
Hittils har det inte varit någonting men nu har det bara exploderat. Bilden är tagen för någon dag sedan, och jag kan säga att sedan dess har jag blivit ännu större på något sätt. Det är som att magen bara bestämt sig för att visa sig helt plötsligt. 
Nu kan INGEN missa att jag är gravid om jag har en vanlig tröja på mig. 
Det är helt underbart.