3 dagars febern?
Här hemma har vi haft några riktigt tunga och tröttsamma dagar, men det känns äntligen som att det håller på att vända nu.
I lördags när vi var på underbart trevlig lunch hemma hos vår vän Jessica så märkte jag att Jonah inte var sig själv, och mycket riktigt hade han hög feber.
Han har haft det ända sedan dess men idag är han nästan helt feberfri, tack Gud.
Varje gång han är Sjuk gör det så ont i mamma hjärtat och jag skulle bara vilja ta all sjukdom på mig istället.
Tänk om det gick!
Helgen har alltså gått åt till att försöka få honom att må bättre. Erik har varit på möten i kyrkan både lördag och söndag men jag vågade mig inte ut med lillen, så vi fick vara hemma. På söndagen fick vi iallafall lite besök av Jonahs kusin J så det blev lite ljusglimt i tillvaron :)
Han har inte haft några andra symptom så det var säkert någon variant av 3 dags febern, eller så är det mer tänder på g.
Återstår att se. :)
Snuttefilten har anlänt!
Om ni tror att man kan köpa och plantera en snuttefilt hos sitt barn, så tror ni fel.
Det spelar ingen roll hur många söta nallar som ligger i hans säng, det här är hans val.
En extremt färgglad sjal från kodac, som han charmade från sin mormor.
3 månader!
Tiden går så fort, och idag firar vi redan Jonahs 3 månaders dag.
Tyvärr är det inte en så rolig dag för honom, inte så rolig som en mamma önskar för sina barn.
Han har som jag skrev förut varit ledsen i flera dagar och det har nog berott på de två tänder som kommit fram, och även imorrse grät han konstant.
Skulle ge honom alvedon för att lindra smärtan och passade då på att tempa honom när jag ändå höll på.
Mycket riktigt hade han feber och den har bara stigit under dagen, så nu är han nästan uppe i 39 grader. :(
Han är så varm, och allt han vill är att vara nära. Han har dessutom spytt två gånger,, alltså spytt tok mycket varje gång, så jag tycker inte det hela känns så kul alls.
Nu ligger vi här och kramas och jag försöker överföra lite kraft till de bästa jag har. <3
Vecka 39
Tiden går så långsamt, och ändå på något konstigt sätt så går den ju fort. Igår gick vi in i vecka 39 och det borde ju verkligen glädja mig, för det betyder ändå att jag inom iallafall en månad absolut har en bebis i famnen.
Men så känns det inte.
Just nu känns det segt, tungt, tröttsamt och som en enda väntan. Jag gissar att det beror på alla förvärkar, jag har ju varit redo i flera veckor för att föda när som helst känns det som!
Dessutom har jag så svårt att släppa saker. Jag vill fortfarande hjälpa till i kyrkan, ha söndagsskola, åka på marknader och hitta på saker med familjen. Men någonting inom mig vet väl ändå att jag måste ta en paus nu, människor klarar sig utan mig trots allt.
Erik och jag har velat ta lite mer gravidfoton som minne av det hela men jag har verkligen inte orkar och nu har han dessutom varit sjuk några dagar. Han tog däremot några kort i söndags efter barnvälsignelsen, och det här blev min favorit.
Vecka 32
Idag går vi in i vecka 32! Jag har sovit rätt dåligt inatt på grund av massa mardrömmar, så har lite ont i huvudet idag. Tänkte bara dela lite information om vad som händer i min kropp just nu :) dom tipsar om att man bör skaffa en gravidförsäkring men jag och Erik har valt att inte göra det. Dels är det en kostnad som inte varit aktuell för oss att lägga ut just nu, och dessutom känns det fel för mig. Det känns som att jag förväntar mig att något ska gör fel. Självklart ska vi försäkra vårt barn när det är fött, men vi väntar tills dess.
Sök i bloggen