Föräldra - och mamma grupp

När man blir inskiven hos barnmorskan brukar man få information om att anmäla sig till föräldragrupp, och det var en sak som jag och Erik bestämde oss för att göra.
Dels för att det nog är nyttigt att få samtala med andra om olika frågor som rör barn och familj, men också för att kanske lära känna några andra som är i samma sits som vi och som också bor här i Eskilstuna.
Vi känner ju inte många alls som väntar barn eller har småbarn som är i vår ålder, och det vore väldigt roligt att få lära känna lite fler.
Jag fick idag pappret hem med alla datum och tider för föräldragruppen, så nu kan man verkligen börja ladda ordentlig :)
 
Jag ska också iväg ikväll till en vän till mig som har tänkt starta en typ av mammagrupp. Ett ställe där man kan sitta och ventilera tankar och frågor och bara prata om vardagen typ. 
Det ser jag fram emot :)
 
Har ni något forum som ni kan samlas i och prata av er eller ställa frågor i? :)
 
 
Här kommer förresten ett till jättesött kort på vår lilla katt, jag kan bara inte låta bli...
 
 
 

Gallanfall

inatt var ingen lätt natt. 
Innan jag blev gravid har jag själv aldrig upplevt hur det känns att få ett gallanfall, alltså ont i gallan, men det har hänt några gånger sedan jag blev gravid nu.
Två gånger riktigt ordentligt, och sen några små attacker som gått att avstyra rätt lätt.
Igår blev det sådr riktigt krisjobbigt. 
Jag var hemma hos mamma när det startade, men första gången jag fick ett ordentligt anfall gick det över när jag vilade lite så åkte hem rätt så säker på att det skulle gå över så länge jag la mig i soffan.
 
Det gjorde det inte. 
 

Istället blev det värre, jag fick ont hur jag än satt eller låg ner och tillslut bäddade jag ner mig i sängen mer i protest än för att det var skönt och tvingade mig att somna.
Vaknade dock flera gånger på natten och hade ont.
Nu är det tack och lov över och jag fösöker klura ut vad jag åt igår som var fel. Jag vill ju helt inte uppleva det igen :)
 
 
Det här är jag, i vecka 30. Magen börjar växa på sig nu och jag är hungrig HELA TIDEN. Fick middag hos mamma igår och när jag kom hem var jag tvungen att äta igen...

Vecka 30

Idag går vi in i vecka 30. 
Den där veckan som hela tiden varit lite som en milstople för mig. 
Innan vecka 30 har det fortfarande kännts långt kvar, man har inte kunnat säga att man är i slutet av graviditeten eller på allvar börjat fundera kring bb väskor och liknande.
Jag vet att vi har 10 veckor kvar till beräknad förlossning, och det är låååååång tid, men det känns ändå inte som det när man hör "vecka 30". 
Nu är det verkligen på allvar. 
Och superspännande :)
 
Såhär står det på http://www.gravid.se/
 
"Nu börjar det bli viktigt att tänka på hållningen. Barnets tyngd kan kännas som den försvårar balansen och frestar på ryggen. Många kvinnor känner sig andfådda oftare, eftersom det helt enkelt är jobbigare att förflytta sig. Dina lungor måste ta upp ca 20 % mer syre och stöta ut mer koldioxid med varje andetag, eftersom du också andas för ditt barn.Känner du oro inför förlossningen bör du ta upp det på MVC.
 
Ditt barn väger ca 1,6 kg och är ungefär 27 cm långt från huvud till stjärt. Den tidiga kroppsbehåringen - lanugohår - börjar försvinna. Ibland kan fjuniga strån finnas kvar vid födseln, men de faller av under de första veckorna. Håret på huvudet blir tjockare och barnet öppnar och sluter sina ögonlock. Benmärgen har till uppgift att producera röda blodkroppar och tar nu över detta från levern. Skelettet hårdnar och lungorna, hjärna och muskler mognar ytterligare. En del barn börjar redan nu att lägga sig med huvudet i bäckeningången. Det är den vanligaste och enklaste födelsepositionen. Hårda sparkar upp mot bröstkorgen och ett ökat tryck mot bäckenbotten, där barnets huvud pressar på, kan bli kännbart. Barnet är mycket medvetet om förvärkarna även om du inte märker dem. "