Idag har jag och Erik verkligen haft en lugn och avslappnad dag tillsammans. Det är faktiskt inte helt vanligt eftersom han pluggar på dagarna, och även om vi är hemma tillsammans nu när jag är sjukskriven så är vi inte alltid ihop, om ni förstår vad jag menar. 

Men idag så tog vi en tur tillsammans med min bror och familj till en badplats och bara låg där och hade det mysigt i flera timmar. Det var jättetrevligt, och det var välbehövligt att få lite sol och värma på sig. Däremot ville min foglossning förstöra hela tiden, jag hade så ont hur jag än satt eller låg, så det gick knappt på slutet. Jag har nog överansträngt mig på sistone, men det känns verkligen som att det blivit värre de senaste dagarna. Nu kan det tillochmed nästan krampa ner i sidorna av låren och höfterna. 

 

När vi kom hem hade vi väl blivit lite inspirerade av all sommaraktivitet så vi tog oss till HM och inhandlade lite badkläder och shorts. Jag har ju redan badkläder men nu när man växer lite hela tiden (minst sagt) så behövs det något nytt. Det blev klassiskt blårandigt sjömanstema på det hela :) Vad tycker ni?

 

Pratade även lite med mitt gamla jobb idag. Visst saknar man dom! Mina elever har skolavslutning nu på torsdag och jag ska förska orka ta mig dit och få krama om dom lite innan dom går på sommarlov. 

 

Men nu har det blivit annorlunda. Det startade för någon vecka sedan av att jag vaknade varje natt och var tvungen att gå på toaletten (och äta lite....)

Men nu vaknar jag och kan verkligen inte somna om. Mitt i natten, runt 3, vaknar jag och mår illa. Och då menar jag jätteila. Bäckenet gör ont och ofta tar det tid innan jag kan somna om för jag måste byta ställningar hela tiden med benen. Skönast är att sova på ryggen men då mår jag oftast mer illa, vilket jag hör att man kan göra.

Jaja. Någon som varit med om liknande? Kanske har något bra tips på vad man kan göra?

Just nu ligger jag i soffan hemma och ser på nyhetmorgon. Jag borde vara på jobbet som man är vid den här tiden på dygnet, men det är jag inte.

Jag har ju haft påsklov hela förra veckan, vilket var underbart skönt, så jag har bara jobbat i två dagar den här veckan. Ändå är min kropp helt slut. Det är som att jag har noll kraft, somjag bara känner hur jag håller på att tappa alla mina kroppsdelar och falla ihop typ.

Det är svårt att förklara på någt trevligare sätt.

Igår fick jag ett helt underbart trötthetsutbrott. Jag skulle bara sova lite, typ en timme, under tiden som Erik arbetade i kyrkan med ungdomarna. Men efter 2 timmar kom jag knappt upp ur sängen. Väl uppe mådde jag så illa att jag inte hade någon lust att äta middagen som jag glömt göra ( Klockan var alltså 20:30 då) men jag tvingade i mig 2 piroger. (Väldigt nyttigt...)

Sedan skulle jag jobba, undet tiden som jag såg på det där underbara programmet när mästerkockarna helt plötsligt har blivit små barn som ska tävla.

Det gick ju inte alls! Jag bara grät. Barnen var så söta, och snälla, och dom grät, och dom sötaste åkte ut och allting var hemskt...

 

Så nu har jag lite motvilligt sjukskrivit mig de två resterande dagarna på veckan. Och precis som igår vaknar jag upp med denna foglossning och dessutom en huvudvärk på det eftersom jag grät hela kvällen  igår.

 

Dagens stora ljuspunkt är iallafall att jag väntar på att barnmorskan ska ringa upp mig. Jag insåg under lovet att jag har ett väldigt lågt blodtryck, jag låg på 95/62 när vi tog det hos mamma. Jag gissar att det kan vara lite bidragande till denna enorma trötthet och kraftlöhet i kroppen så jag hoppas samtalet kan ge lite positiva framsteg :)

 

Så, nu har jag äntligen haft mitt beskök hos sjukgymnasten. Jag har ju länge haft ont i ryggen och bäckenet, sedan typ vecka 6, och jag anade redan att det var foglossning. Tros de var det skönt att få göra besöket hos sjukgymnasten och se vad dom säger och vad diagnosen är. Så det liksom inte bara är jag som hittar på en massa sympton eller så. 

Och nej, det hade jag ju verkligen inte gjort. Sjukgymasten var jättetrevlig, och sa väl kortfattat att man kunde ha ont på 3 ställen i bäckenet och jag hade ont på alla 3. 

Jag fick lite tips på olika övningar jag skulle försöka göra hemma, samt tid för bassäng gympa om jag ville testa det. Jag skulle fortsätta använda mina kryckor som jag redan hämtat ut samt stödbältet. Jag fick inte heller längre gå till jobbet, utan hon ville att jag skulle börja ta bussen eller cykla. Vi få väl se hur det går. 

 

Sjukgymnasten hänvisade också vidare mig till en läkare för att samtala om sjukskrivning. På henne lät det som att det skulle gå enkelt för mig att bli sjukskriven om jag ville, för jag hade redan så pass ont och kommer förmodligen få mer ont ju tyngre barnet blir. Känner själv att en sjukskrivning på sätt och vis skulle vara väldigt bra, så får se hur det blir. Har faktiskt redan ringt min barnmorska som ska kalla mig till en läkartid så fort hon får någon ledig.

 

Ha det så bra i solen så länge

Kram

/Johanna fogl