Vecka 32
Idag går vi in i vecka 32! Jag har sovit rätt dåligt inatt på grund av massa mardrömmar, så har lite ont i huvudet idag. Tänkte bara dela lite information om vad som händer i min kropp just nu :) dom tipsar om att man bör skaffa en gravidförsäkring men jag och Erik har valt att inte göra det. Dels är det en kostnad som inte varit aktuell för oss att lägga ut just nu, och dessutom känns det fel för mig. Det känns som att jag förväntar mig att något ska gör fel. Självklart ska vi försäkra vårt barn när det är fött, men vi väntar tills dess.
En litet mirakel föds och vem är där och ser det?
Idag gör det ont i mig.
Så fruktansvärt ont.
Jag var inte beredd på smärtan men det var som att den slog till mig mitt i magen och jag har svårt att andas.
Jag känner igen känslan, den är inte ny, men den är ny i sammanhanget.
Visst har jag varit rädd, haft ångest, varit ledsen och varit med om kriser i livet.
Men då har det alltid rört mig, eller någon jag känner.
Så är det inte nu, därför var jag inte beredd antar jag.
I Eskilstuna där jag bor finns en flyktingförläggning.
Jag följer dom på facebook och då och då kommer dom ut med önskemål på saker dom behöver till sin verksamhet.
Det kan vara alltifrån kläder till leksaker eller skor.
Förra veckan så skrev dom om ett familj som väntar barn på anläggingen.
"Om 20 dagar föds en liten ängel på ett av boendena och det finns inga kläder till kraken." , skrev dom.
Jag tänkte just då inte längre än att jag självklart ville hjälpa till och kontaktade dom.
Idag ska dom komma och hämta upp en påse hos mig, och för bara en liten stund sen satt jag inne i mitt nyfixade barnrum med en massa barnkläder runt mig och sorterade ut vad jag skulle ge bort.
Det var då det kom.
Smärtan.
Slaget.
Här är jag, i ett fint och underbart rum som jag och Erik har ägnat massa tid och kraft åt att städa upp. Vi har satt upp tavlor, bäddat vaggan, ställt upp spjälsängen, dukat iordning skötbordet, ställt fram böcker och leksaker och storlekssorterat alla kläder. Och då är det ändå massa mer saker vi vill göra där inne.
Jag har 68 dagar kvar till berkänad förlossning och jag vet att när det är dags kommer hela vår familj finnas där.
kan vi inte ta oss in till förlossningen själva kommer mamma och pappa att köra oss, syskonen och föräldrar kommer komma hem till oss när vi kommer hem och vi har redan räknat med att få en del kläder till den nyfödda så vi har lämnat lite rum i garderoben.
Vårt mirakel är efterlängtat, inte bara av oss utan av en stor och omhändertagande familj.
I samma stad finns det en familj i exakt samma sits, men så långt ifrån ändå.
Det finns en mamma och en pappa som nyss kommit till en nytt land.
Dom har blivit inhysta i en förläggning med massa andra människor som också flytt, och säkert har dom minnen och händelser bakom sig som vi inte vill tänka på.
Dom väntar också på sitt mirakel, men vilka kommer vara där och se de?
Vilka kommer komma med fika och kläder och "grattis!" ?
Dom måste också längta, precis som vi. Dom måste också känna alla bebisens rörelser och längta efter att få hålla i, älska och ta hand om.
Har dom en säng åt bebisen? Har dom blöjor? Har dom strumpor till den kalla vintern?
Vi har 68 dagar kvar, och vi har allt.
Dom har inte ens 20 längre, och dom får vädja till människor dom inte ensk änner för att få ihop kläder.
Till ett mirakel som alla borde älska.
Jag vet inte hur jag ska hämta mig från det här, men jag vädjar till er.
Var tacksamma för det ni har.
och för söker se era medmänniskor. Kanske finns det en mamma och en pappa nära er också, som behöver hjälp med att få älska sitt mirakel.
Vi borde inte kunna säga nej till det.
Lite statistik
Sådärja! Nu går vi in i vecka 31, bara 69 dagar kvar. :)
Boktips mottages!
Idag tror jag att liten verkligen slår något slags sparkrekord. Från det att jag vaknade har bebisen sparkat och snurrat runt konstant! La mig i badet en stund för att vila men inte ens då ville liten ta det lugnt. Det är verkligen olika det där, vissa dagar är det lugnet självt inne i magen och vissa dagar blir det såhär. Rörelse från morgon till kväll.
Jag föredrar livet kan jag säga :)
Jag tänkte skriva ett inlägg om böcker idag. Ni som känner mig väl vet att jag älskar att läsa böcker, och jag älskar att skriva också för den delen. Nu när jag enbart är hemma om dagarna kan jag ägna mig mer åt det igen, och jag har på ett sätt återfunnit kärlekek till böcker. Ni vet alla hur det är, när man jobbar eller pluggar så orkar man inte läsa på samma sätt känns det som. När man kommer hem så vill man ta det lugnt eller träffa familjen och även om man tänkt läsa innan man ska sova så somnar man oftast.
Så är det för mig iallafall.
Mitt största problem med böcker är att jag vill läsa så många olika, så jag gör det också, samtidigt. Jag börjar i flera böcker på en gång och sen hinner jag inte läsa ut dom istället. Jag tror att bokhögen bredvid sängen snart når upp till taket, och då har jag ändå inte lagt fram alla böcker som ligga INUTA nattduksbordet...
Min bokmission den senaste tiden har varit att försöka läsa ut alla bäcker jag påbörjat, och en hel del har jag lyckats slutföra. Hurra! Imorrse var det hungerspelen del 3 som slutfördes och just nu har jag "kärleken blev mitt vapen" i handen och är snart klar med den.
(Bilden är tagen ifrån http://www.mynewsdesk.com/ )
Nu behöver jag lite hjälp från er med att hitta nya böcker att ta mig an. Jag är knappast klar med bokhögen vid sängen men den börjar minska och suget efter nya böcker växer med det på något sätt.
Jag kan direkt säga att jag inte läser deckare eller thrillers, så om ni har något sånt tips på lager är det ingen ide tyvärr.
PS! Har ni sett ikonen ovanför varje inlägg där det står "Följ mig på bloglovin"? Det är en superbra tjänst om ni gillar min blogg och vill hänga med på vad som händer. Skaffa barar ett konto på http://www.bloglovin.com/ och sedan kan du trycka på ikonen på min blogg och ständigt ha koll på om jag skriver nya inlägg eller har något annat att dela med mig av. gör det tycker jag!
Nya hm katalogen
När jag var mindre brukade alltid jag och mina systrar sätta oss och titta tillsammans i de nya katalogerna som kom i slutet av varje sommar. Det blev som en liten högtid varje år, man dukade upp med fika och pennor så alla kunde kryssa i vad man ville ha eller tänkte köpa.
Eftersom vi alla bor på olika ställen är det ju inte så lätt längre, så jag bläddrade lite själv i hms nya katalog när den kom häromdagen.
Tyvärr blev jag inte alls nöjd.
2 sidor var det enda som fanns med mamma kläder. Hallå? Det är ju knappast allt dom har, och jag tror faktiskt att deras marknad hos gravida kvinnor ändå är ganska stor.
Besviken och gravid som jag är kastade jag katalogen.
Hann dock mitt i allt bli lite fundersam på jackan dom sålde där, som också är med på bild. Jag ska ju föda i oktober, så jag gissar att jag borde köpa någon slags jacka till hösten. Kanske den kunde vara något?
Välkommen pussel!
Erik och jag har ju en underbar katt som heter simba, och han fyllde 1 år nu i maj. Vi älskar honom massor, och på grund av det har vi nog skämt bort honom med tid och kärlek. Jag är verkligen för att skämma bort djur och människor med det kärlek, men när man är två vuxna som väntar barn tillsammans är det inte alltid lätt att ha en katt på magen, i knäet eller springandes efter ens ben. Simba är överallt där vi är, och även om jag älskar det, blir det jobbigt när vi får liten.
Därför bestämde vi oss för att ta emot ännu en liten katt, en tjej som heter pussel. Hon är syster till simba och vi fick henne eftersom det kom en ny kull hemma hos mina föräldrar. Vi tror att kanske simba och hon kan bli nya kompisar så simba inte konstant är på oss när liten kommer :)
Vi välkomnar henne till vår familj med stor kärlek!
En helg i skärgården
Det senaste dagarna har vi spenderat i Öregrunds skärgård tillsammans med min familj.
Vi gick också på en stor backluckeloppis och riktigt storhandlade babysaker. Massa kläder, men också leksaker att hänga i barnvagnen och en jättebra lekfilt som man antingen kan hänga upp i sängen eller hänga på väggen.
Det två första nätterna sov vi hos min syster på landet i valö, och nu inatt ska vi sova hemma hos mina föräldrar.
Det har varit underbart och vädret har varit fantastiskt! Visst blir det lite varmare nu än förut, men det är inte så farligt faktiskt. Vi har legat på stranden och myst och badat massor. Det ända problemet är väl att det känns rätt så otympligt att sitta och ligga ner på stranden, men jag försöker lösa det på bästa sätt. Alternativet att sitta inne är ju jätte trist :)
I lördags hjälpte också jag och Erik till att spela på ett bröllop. Erik sjöng och spelade gitarr, och jag spelade Cajon.
Man märker att magen är lite ivägen när man ska böja sig ner och slå på trumman, men än så länge går det :) jag märker dock att jag bara blir större och större, och nu går det inte att dölja alls. :)
Vi gick också på en stor backluckeloppis och riktigt storhandlade babysaker. Massa kläder, men också leksaker att hänga i barnvagnen och en jättebra lekfilt som man antingen kan hänga upp i sängen eller hänga på väggen.
Det största fyndet var nog vindskyddsjackan från POP för 20 kr, och alla tröjor och byxor från det märket vi billigt fick tag i. Det är nog vår enda chans att handla sånna kläder :)
Vecka 26
Är på läger så har lite svårt med tid och möjlighet för bloggande, men en liten uppdatering om läget iallafall. Magen växer så den knakar och jsg hänger inte riktigt med! 
V 21
Idag går vi in i vecka 21! :)
Återigen lite fynd...
Egentligen är det här ingenting som jag akut behöver just nu, men när man går på röda korset och dom har halva priset på allt är det svårt att inte köpa :) längtar så mycket redan nu tills lilla liten kommer och får alla presenter vi köpt! <3
Mors dag?
Jag har sett att det har försigåtts en del samtal kring huruvida man ska fira mors dag som gravid eller inte. På ett sätt kan jag förstå att man ställer sig den frågan för vi har ju inte våra barn synliga framför oss som kvinnor som redan fött barn, men på ett annat sätt har jag aldrig ställt mig frågan.
Det känns självklart för mig att vi ska fira det.
Jag är inte bara en blivande mamma, jag ÄR en mamma.
Det känns superknäppt att inte se mig själv som en mamma redan nu eftersom mitt barn redan nu lever.
Litens hjärta slår.
Om man kunde se mitt barn nu skulle det se ut som en helt vanlig människa i miniatyr.
De har helt egna unika fingeravtryck redan. Naglarna har tillochmed börjat bildas och barnet reagerar på både min röst men även ljud utifrån.
Jag kan känna barnet sparka och känna dess tyngd som för varje dag gör sig påmind i rygg och kropp.
Så därför är det ingen fråga för mig. Jag ser väldigt mycket fram emot att få fira mors dag på söndag och även jag få titulera mig mamma.
Mamma Johanna.
2 Klänningar
Sådär. Det blev två kläningar ändå, båda från Hm:s hemsisa. Vad tycker ni? :)
Lite nya bilder
Igår tog jag och Erik lite kort på magen med hans kamera. Han är väldigt duktig på att fotografera och jag har länge längtat efter att få ta kort på magen när den äntligen börjar synas.
Så han riggade upp sin kamera och hängde upp massa tyger och sen satte vi igång.
Resultatet blev faktiskt väldigt bra, det är en enormt mysig känsla att sitta och titta på korten och förstå att det är en liten människa där inne. Liten.
Och fastän det inte syns så bra jämt i alla mina klädere kan man verkligen se att jag är gravid på dom här korten och det gör mig glad,stolt och lycklig. Här är några av dom, om ni vill se. Det känns som en underbar investering att ha i framtiden när liten blir större. Och minnen för mig och erik.
Kram / Johanna
Vecka 18
Idag går vi in i vecka 18. Det känns rätt konstigt, att tiden gått så fort. Först var man ivrig och tyckte tiden stod still, och nu har nästan halva tiden gått. Bara några veckor kvar.
Det är helt otroligt, fantastisk, spännande och lite stressande på samma gång.
Gårdagens magbild!
Den skulle kommit upp här igår, men bättre sent än aldrig :)
En tuff dag
Jag ska inte beskriva dagen. Den har inte varit den bästa jag varit med om, men man kan inte klaga heller. Jag hade tänkt klaga först, jag skrev ett långt inlägg här som jag nyss raderade. Det är faktiskt inte värt det, det finns så många välsignelser i mitt liv för att jag ska klaga på något.
Men det har varit en tuff dag och det ska jag glömma bort med glass och några avsnitt av "Switched at birth".
Jag hade bokat en klipptid imorrse men den blev inställd. Så istället klippte Erik mig. Det ska han nog alltid få fortsätta med.
Sök i bloggen